pillevinken

Jag undrar var dag hur jag orkat med det. Var hittar jag orken? Även när man är nere så är man ändå där och på väg upp. Jag vet att min tid väntar mig, den närmar sig snabbare och snabbare för var dag som går. Min tur att leva min tur att njuta. Bara ligga där och vältra sig i lyx, lyxen av känslan att inte ha något planerat något att göra. Att för stunden bara leva i nuet. Bara finnas där, finnas där utan krav och måsten. Det är möjligt det vet jag gäller bara att kämpa, kämpa vidare. Mål och drömmar dom kommer nås ett och ett om än inte i morgon så kanske nästa vecka. Bara att fortsätta. Det är snart min tid.


'''