Dynamitskor

En svartskepnad stannar till bredvid, jag tittar undrande, känner igen det. Frågar mig lite varför? Finns inte jag? Existerar inte jag? Skepnaden försvinner runt hörnet och jag efter, nyfiken. Tittar och ler. Där finns något där, i skepnaden. Något fint något snällt. Något jag undrar över, varför dras jag till den?  Finns något gemensamt något ihop men ändå inte. Varför ser den mig inte? Varför försvinner den?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0